På prematuravdelningen i Ragusa lärde vi känna många andra prematur-föräldrar. En av mammorna hittade den här lilla berättelsen om hur mammorna till prematura barn blir utvalda på internet och skrev ut den till alla andra mammorna. Jag tycker den är himla söt.Har du någonsin funderat över hur prematurbarnens mammor utses?
Jag föreställer mig gud där uppe i himlen som tittar ner på jorden. Medans han observerar människorna ber han sina änglar att föra anteckningar i en stor bok.
"Rossi Maria, till henne skickar vi en pojke. Som skyddshelgon San Matteo. Bianchi Anna, hon får en flicka vars skyddshelgon ska vara Santa Clelia. Verdi Giuseppina, till henne skickar vi tvillingar och som skyddshelgon San Gerardo, han är van vid svordomar.
Efter en stund ger han änglarna ytterligare ett namn och säger: Till henne skickar vi en prematur. Ängeln blir nyfiken och frågar: Men varför just till henne herre, hon är ju så lycklig? Gud svarar: Just därför, man kan inte skicka ett prematurbarn till en kvinna som inte vet hur man skrattar, det vore elakt.
Men kommer hon att ha tillräckligt med tålamod? frågar ängeln.
- Jag vill inte att hon har för mycket tålamod, då finns risken att hon drunknar i självömkan och desperation. När chocken och ilskan har lagt sig, kommer hon att kunna möta alla sorters svårigheter. Jag har observerat henne idag, hon har den där självkänslan och självständigheten som är både ovanlig och viktig hos en mamma. Barnet som jag skickar henne lever i en egen värld, och mamman måste arbeta hårt för att få barnet ut ur den världen, det är ingen enkel sak.
Men Herre, hon är ju inte ens troende! säger ängeln. Gud ler, - Det spelar ingen roll, jag tar hand om det problemet. Den här kvinnan är perfekt, hon har den rätta dosen av egoism.
- Egoism? Sen när är egoism en dygd? undrar ängeln.
- Om hon inte klarar av att lämna ifrån sig sitt barn då och då, kommer hon aldrig att klara det. Hon vet det inte ännu, men andra mammor kommer att vara avundsjuka. Hon kommer aldrig att ta något för givet, hon kommer aldrig att se ett steg framåt som något normalt. När hennes barn för första gången kallar henne mamma kommer hon att veta att hon har beskådat ett mirakel. Hon kommer att se saker klart. Ignorans, elakhet, fördomar.. hon kommer att stå över allt sånt. Hon kommer aldrig att vara ensam, jag kommer att vara vid hennes sida varje minut, varje dag.
- Och vilket skyddshelgon ska vi ge henne?
- Det kommer att räcka med en spegel!
På något vis tror jag att barnen hamnar rätt. Eller så är de så att vi förmår att uppbåda en styrka och uthållighet som vi inte trodde vi hade!
SvaraRaderaVäldigt söt berättelse, och jag tror det är precis så det är!
SvaraRaderaSom mamma till två prematurbarn så tror jag på det.....:-)
SvaraRaderaJag har en liknande historia tagen från verkligheten. Jag har en väninna, Eva, som har ett funktionshindrat barn. Hon ledde för många år sedan en föräldragrupp till föräldrar med barn från denna grupp. I den gruppen fanns en djupt religiös mamma. Hon hade stora problem med att hon fått ett funktionshindrat barn. Hon såg det som ett straff från Gud. Eva ville ju hjälpa denna mamma på bästa sätt så hon vände sig till en präst för att höra hur hon skulle möta mammans känslor. Då svarade prästen så här: "Vet du Eva, jag är helt övertygad om att ni som fått funktionshindrade barn är speciellt utvalda av Gud. Han har valt er för att han vet att ni är starka nog att klara av det."
Där här orden tog Eva med sig till den religiösa mamman och hon blev hjälpt av det.
Det har också hjälpt mig genom åren, eftersom min äldsta fick en skada när han föddes. Det känns bra att vara speciellt utvald av Gud, trots att jag inte kallar mig religiös eller något sånt.
Kram till er alla fyra.
Åh så fint. Nu lipar jag på bussen.
SvaraRaderaHej Helena,
SvaraRaderaGrattis till dina vackra, vackra barn!
Din fina historia skickade jag vidare till min väninna, vars dotter föddes i v.30 och vägde nästan 1 kg vid födseln. (Hon är 13 år idag!) Hon blev väldigt glad - tack! :-)
Tror stenhårt på den historian. Det kommer att gå jättebra och tjejerna verkar ju redan veta vad dom vill =)vara hos er
SvaraRaderaSå fint. Tror helt och hållet att det stämmer!
SvaraRaderaKram Kim