Lurad

Oj, nu var det rätt länge sedan jag skrev något och mycket har hänt...
For två veckor sedan fick jag en rumskamrat som heter Grace. Hon är från Usa och studerar på samma skola som jag. Hon flyttade in på fredagen och på söndagen hyrde vi bil och åkte på tur. Vi började med ett stopp i Gole alcantara, som är en liten flod som rinner ner från Etna. Jag berättar mer om den här platsen nästa gång, eftersom jag ska dit och vandra nästa vecka. Sen stannade vi i Acireale, som är berömt for sin vackra katedral. Tredje stoppet gjorde vi i Caltagirone, keramikmekkat här på ön. Där finns en otroligt lång trappa, som är dekorerad med keramikplattor hela vägen upp. Sista stoppet gjorde vi i Piazza Armerina, där besökte vi kejsarvillan. Kejsarvillan är nog den mest fascinerade historiska platsen här på Sicilien. Det är en stor villa som byggdes åt en kejsare på 300-talet före kristus. Alla golv är täckta av romersk golvmosaik och allt är otroligt välbevarat tack vare att villan begravdes under lera för ungefär tusen år sedan och hittades först under 60-talet. Efter besöket i villan åkte vi in till staden Piazza Armerina och träffade en vän till mig som heter Antonio, vi åt god, hemgjord glass och fick sedan en guidad tur i stadens katedral.
Min kära vän Grace hade fortfarande i torsdags (efter två veckor) inte betalt hyran, vilket gjorde mig ganska sur. Nu har hon hämtat sina saker, men inte lämnat igen nyckeln och fortfarande inte betalat. Vissa läxor ska man lära sig den hårda vägen, så aldrig mer en rumskamrat. Tack och lov fick jag bytt lås ganska snabbt, så att jag kan gå ut utan att oroa mig för lägenheten.

En sak som inte är som hemma är till exempel vad folk heter... Om man inte vet vad en kille heter kan man alltid gissa på Giovanni, Giuseppe eller Salvatore, det är vad de flesta heter. Dessutom heter många samma både i förnamn och efternamn. Jag känner till exempel två stycken som heter Giuseppe Callaveri. De är kusiner, och båda är förstfödda sonen, vilket innebär att att båda heter precis som farfar... Som gjort för förvirring!!!

Förra veckan var det fest för helgonet San Pancrazio, som är fiskarnas helgon (inte fiskarna som simmar, utan fiskarna som fiskar upp fiskarna). Då dekorerar man hela strandpromenaden med fina lampor och ställer upp stånd där man kan köpa fisk. På kvällen går man en procession genom staden med helgonet och sen sätter man helgonet på en båt, och så åker en massa båtar bakom fram och tillbaka i bukten. Det var tjusigt värre.

Den konstiga yrseln och tröttheten som jag hade på Gran canaria har kommit tillbaka, så nu springer jag hos läkaren igen och har inte varit i skolan på en vecka. Min läkare säger att det kan bero på tre olika saker, lågt blodtryck, att något saknas, något i öronen eller balanscentrat bak i huvudet. Blodtryck och själva blodet har vi kollat och där är allt som det ska, så nästa steg blir en ordentlig kontroll av öronen.
På ett sätt är det bra, för på tisdag kommer Åsa, och eftersom hon bara kan stanna en vecka så hinner vi umgås mycket mera. Inget ont som inte har nåt gott med sig.