Klockan är strax efter åtta när vi lämnar vårt hotell för att ta oss till Chatuchak Market. Det är mitt i den varma säsongen och vi vill försöka undvika både hettan och trängseln som smyger sig på längre fram på dagen. Från Skytrain-stationen är det en bit att gå, men det gör inget, det finns många gatuförsäljare längs vägen som erbjuder både det ena och det andra. Jag känner mig förväntansfull inför mitt första besök på denna enorma marknad. Alla pratar om den. Alla säger att om man är i Bangkok över helgen bara måste man åka till marknaden. Min sambo är nog mer orolig över hur mycket pengar vi (hmm.. jag) kommer att göra av med och hur vi ska lyckas med att få ner allt i de redan ganska fulla resväskorna. För att inte tala om hur mycket övervikt vi kommer att ha på hemresan. Världsliga problem säger jag och skyndar på stegen mot ingången. Väl innanför grindarna inser jag att marknaden är enorm, för att inte säga gigantisk! Jag inser att den är allt det som jag hoppats på och mycket mer. Det är rena rama julafton! Sambon är inte lika lycklig... Jag bestämmer att vi ska gå gränd upp och gränd ner med start från ena sidan. Så att vi inte missar något. Efter 1 timme när vi tittar på kartan över området inser vi att vi inte ens avverkat en bråkdel. Sambon bestämmer att vi endast ska ta de lite större gränderna, att vi omöjligt kan titta på varenda pryl... Lite motvilligt håller jag med. Det går bara inte.Marknaden är indelad i områden, vilket underlättar en hel del, hantverk i trä och kokosnöt, silke, kläder, husdjur, växter, inredningsdetaljer, husgeråd, allt har sitt eget lilla område, men överallt känner vi dofter av thaimat. Thailändarna verkar äta jämt och ständigt. Det är trångt i gränderna och ibland är det nästan svårt att komma förbi för att försäljarna har så mycket saker att det väller ut i gångarna. Framåt 10-tiden börjar det dessutom bli riktigt mycket folk. I början är jag så road av alla fina saker att jag glömmer bort att pruta på priserna, men allt är så otroligt billigt att man ofta häpnar och bara betalar det som efterfrågas. Ett handgjort elefanthuvud i trä som vi tittat på i Ao Nang kostar här inte ens hälften av det de ville ha där, och det utan att vi har prutat. Vid lunch kommer vi ut "på andra sidan" mot var vi startade, men i mitten. Vi har alltså inte ens kommit igenom halva marknaden ännu. Vi har kommit fram till den större gatan som går runt om hela marknaden i ytterkanten. På den här gatan kan man ta det lilla elektriska tåget för att komma till det område man är intresserad av. Här finns också en av områdets restauranger och ganska utmattade slår vi oss ner för att få något att äta och något kallt att dricka. I närheten står en grupp ungdomar och spelar klassisk musik. En lisa för öronen efter alla ljud inne i marknadsmyllret. Efter att ha fyllt på energin lite ger vi oss in i delen där dem säljer husdjur. Vi ser hundvalpar, sköldpaddor, fiskar, höns och massor av olika fåglar.Efter fem timmar, en full ryggsäck och en massa påsar, och en hel massa bath fattigare orkar vi inte ta ett steg till på denna fantastiska, röriga, livliga marknad och vi tar oss nöjda men dödströtta tillbaka till vårt hotell.Nästa gång vi kommer till Bangkok blir det nog 2 besök här. Vi hann ju bara se lite mer än hälften!Vi får väl se om sambon hänger på...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar