La Luna är, som kanske hörs på namnet, en italiensk restaurang. På menyn finns pizza, pasta och traditionella italienska så kallade “secondo”, fisk- och kötträtter.Restaurangen ligger i slutet av strandpromenaden, precis efter kurvan, så om man inte bor åt det hållet är det inte säkert att man bara råkar promenera förbi. La Luna är indelad i tre våningar, och även för att komma till den första våningen, terassen, behöver man ta sig upp för ett 10-tal trappsteg, så det är inte så värst handikappvänligt. Terassen är den del av restaurangen som jag tycker är mysigast, men där fick vi aldrig plats, då restaurangen är välbesökt.Första gången satt vi på mittenvåningen, precis bredvid ingången till köket och där blev det naturligtvis en hel del spring. Andra gången satt vi på översta våningen, som är en övertäckt takterass. Det är den lugnaste platsen i hela restaurangen, eftersom det bara finns 5 bord. Nackdelen är att servitriserna gärna glömmer bort att gå upp och kolla läget, så det gällde att kalla på dem när dem ändå var uppe av någon annan anledning.Vi blev ganska fulla i skratt när vi beställde mat, eftersom servitriserna är thailändskor och av naturliga skäl har något svårt att uttala de italienska rätterna, men de var alltid glada och trevliga.Första gången vi var här behövde vi inte vänta särskilt länge på vår mat, men andra gången började vi fundera på om de hade glömt bort oss. Jag antar att det beror på hur många beställningar som kommer in till köket samtidigt.Alla 6 i sällskapet var mycket nöjda med de rätter de hade valt (eftersom vi var här två gånger blev det mesta utom pizzan testat) och bara en sån sak som att ägaren själv gärna går runt bland gästerna och byter några ord höjer ju intrycket en hel del.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar