Jag finns inte...

Nu har jag varit i mobiloperatörens butik här i byn. Det gick ungefär som väntat. I den tomma butiken satt en ung, tuggummituggande, ganska ointresserad tjej och pratade i telefon. Det var ganska tydligt att det inte var ett arbetsrelaterat samtal om man säger så...
Jag väntade tålmodigt tills hon pratat klart (tog i ärlighetens namn inte allt för lång stund, det har hänt att jag har gått också när det hänt i andra butiker), och förklarade mitt ärende.
Först slog hon in telefonnumret och sa att det inte existerade. Hon bad om min codice fiscale (motsvarande personnummer), knappade lite hit och dit på datorn och sa sedan att jag inte resulterar som kund hos mobiloperatören.... Nähä? Men räkningar får jag ju, och numret ringde jag från senast igår kväll??
Nåja, det är meningslöst att diskutera med dessa unga tjejer som arbetar i butikerna här, det vet jag sedan innan, så jag åkte hem och ringde istället.
Fick för en gångs skull tag på en trevlig och tillmötesgående kille som efter att ha sökt en del i databasen kom fram till att den som fyllde i förfrågan om överflyttning av numret skrivit fel. Det gamla telefonnumret och serienumret på simkortet stämde inte överrens. På grund av detta annullerades förfrågan.
Blir aningen irriterad över att ingen har sagt det efter alla turer fram och tillbaka, då hade ju det här problemet varit löst för länge sen...
Nu har jag skrivit ut dokumentet från internet och själv fyllt i alla uppgifter, men måste lämna in det i en av deras butiker.
Jag tror att jag gör bäst i att åka till nästa by och göra det, för hon som jobbar i butiken här verkade ju inte allt för smart....