Förhållandet mellan oss har inte alltid varit en dans på rosor, jag vet inte hur många gånger jag varit arg på dig... jag började med det redan när jag var liten, när du studerade på annan ort och jag samlade på vykort. Du skickade ett vykort varje dag och när du råkade skicka ett likadant vykort som du redan skickat en gång tidigare blev jag skitförbannad...
När jag var tonåring gick det väl inte en dag utan att vi bråkade och vi har bråkat många gånger även sedan jag blev vuxen... Lika envisa och tjurskalliga båda två...
Men det är inte det jag tänker på när jag tänker på dig. Jag tänker på alla "toffelblommor" du kom hem med när jag var sjuk. Jag tänker på alla gånger vi gick bakom ryggen på mamma och åt glass fastän hon sagt nej. Jag tänker på när du lurade mig att vi skulle till ett ställe med en massa tekniska prylar och jag blev skitsur för jag ville till Liseberg, som liten kopplar man liksom inte ihop att en massa tekniska prylar och Liseberg kan vara samma sak...
Jag tänker på alla mjukglassar vi har ätit i hamnen i Smyge. Jag tänker på alla gånger du hjälpt mig att flytta. Jag tänker på alla gånger jag fått lite pengar för att kunna göra något roligt med kompisarna när jag själv inte hade några pengar till nöjen. Jag tänker på stuvade makaroner och falukorv.
Jag tänker på hur du alltid har funnits där när livet har varit svårt, jag tänker på alla goda råd jag fått (som jag inte alltid har följt) och jag tänker att du är den bästa pappan jag nånsin har haft.
Pappa, jag älskar dig!
Det är inte lätt satt släppa taget, det krävs mod, styrka, respekt och medkänsla för det. Jag tycker att du också är väldigt modig. Kram från mig som har tårar i ögonen. <3
SvaraRaderaVarma kramar till dig Helena!
SvaraRaderaKramar om dig...
SvaraRaderaKramar!
SvaraRaderaDu och hela din familj finns i mina tanker.
SvaraRaderaSå vackert skrivet.
Kram Åsa
Underbart fint att kunna och våga säga detta till en pappa som fortfarande lever. Kram
SvaraRaderaAtt släppa taget är hårt. Men vi måste låta våra kära få gå vidare när livet bara är en plåga och det inte finns en chans till bot.Men din pappa kommer ju alltid att finnas med dig,genom allt du fått av minnen av honom.Jag vet hur du känner nu, min pappa dog av cancer 2001 och det skedde på samma sätt som nu med din pappa. Hans önskan var bara att få smärtstillande så han slapp att ha ont.Men det är hårt att se en älskad gå bort inför ens ögon..Många tankar o en styrkekram till dig..
SvaraRaderaKänner med dig. Häromdagen var det exakt tre år sedan min kära mor dog. Hon valde att dö, sedan hon hade förlorat sin äldsta dotter i en trafikolycka. Men det gjorde det inte lättare för oss andra.
SvaraRaderaMina ögon är fyllda av tårar efter att ha läst dina fina ord. Tänker på dig och vet hur svårt du och din familj har det just nu.
Kramar från Kim
*kramar om*
SvaraRaderaSå fint skrivet och så starkt att se det starka och modiga i din fars beslut. Kram Helena.
SvaraRaderaFörstår dina dubbla känslor onför din fars svåra beslut.
SvaraRaderaMen din far måste vara lycklig som kan läsa detta. Tänk vad många som aldrig hinner tala om hur ycket ens nära och kära betyder innan de är borta!
Kramar!
Mycket fint skrivet! Känner igen mycket då jag själv har liknande tankar över relationen till mina döda föräldrar.
SvaraRaderaJag måste jobba på att mina söner inte ska behöva leva med de här tankarna när det blir dags/Weronica
(((((((((((((((kramar))))))))))))))
SvaraRaderaTänker på dig och din familj.
SvaraRaderaOtroligt fint skrivet och jag tycker att du är stark o modig också som kan skriva dom fina orden till din far, inte många som vågar det.
Kram från Helena
Så fint skrivet, jag tänker på dig och din familj. Mina tankar går också till min egen pappa som tog samma beslut för 15 år sedan.
SvaraRaderaKram
Tack lilla dottern för det värmande och rara brevet.
SvaraRaderaDet är långt ifrån ditt fel att du ilsknat till ibland, jag gillar practical jokes som dom flesta blev lite sura över men erkände senare att det var roligt. Dom svåraste och hetaste bråken var ju grunden i uppfostrande syfte och i betydligt mindre omfattning än vad dina farförldra fick genomlida.
Jag hade inga stora problem med beslutet och nu känner jag bara ett stort lugn. Kram och tiil ockmed puss blir det.
Det är svårt att skriva något som inte låter som floskler, men jag säger som många andra här - trots den oerhört sorgliga situationen är det bra att du fick, och tog, chansen att få säga de där orden som många aldrig hinner säga. Jag har ett liknande förhållande till min pappa, många hetsiga kollisioner har det blivit genom åren, men i grunden finns ju alltid kärleken där.
SvaraRaderaMånga kramar.
Nära tårararna.....
SvaraRaderaSå skönt att du har en så stark pappa som också kan ge dig både kram och puss och vara nöjd med sitt beslut.
Stor kram från Eva i Tyresö
*kramar om*
SvaraRaderaSå fint skrivet Helena, och ett fint svar från din pappa också. Jag blev alldeles tårögd när jag tog en liten rast här på jobbet och surfade in till dig.
SvaraRaderaKramar till dig, din pappa och din mamma!
Bamsekramar, massor av dem...
SvaraRaderaMen kära rara... Jag sitter här och lipar... Jag tänker på dig och din pappa och jag ber till Gud att jag aldrig behöver skriva ett sånt brev till min pappa eller ännu värre, får ett sånt från mitt barn.
SvaraRaderaAlla tankar till er.
Vad fint skrivet!
SvaraRaderaStyrkekramar till hela familjen!
SvaraRaderaFin fin fiin pappatext. Kramar i massor.
SvaraRaderaÅh, Helena. Så fint skrivet. En stor, stor kram till dig. Och en stor, stor kram till din pappa!
SvaraRaderaTa vara på tiden....
SvaraRaderaVäldigt fint skrivet, Helena!
SvaraRaderaUnderbart foto av fjärilen!
Min PAPPA dog av när han var 67 och vi var aldrig överens. Vi hade trots det respekt för varandra och det har ni nog också?
SvaraRaderaDette var så vakkert skrevet, Helena. Og tenk så heldig din pappa er som får lese de vakre ordene du skriver. Det er ikke alle som er så heldige. Han er en modig mann og han har også en modig datter :o))
SvaraRaderaDu är stark Helena som orkar skriva så vackert till din älskade pappa. Ta väl hand om tiden som återstår. 1000 kramar
SvaraRaderaJättefint!
SvaraRaderaSå modig han är och så starkt av dig att skriva det här. Och någonstans borde vi alla tänka till att säga dom där orden innan det är för sent. För vi vet aldrig när den där dagen kommer då vi inte längre kan säga orden. Glad för dig för att du hann men det är med sorg i hjärtat eftersom det oundvikliga närmar sig.
SvaraRaderaStor varm kram.
SvaraRaderaSå vackert skrivet.
SvaraRadera