torsdag 3 juni 2010

Presentfiske...

Vi har fått en inbjudan till ett bröllop. Ni som hängt med ett tag vet att en inbjudan till ett bröllop INTE är något man blir glad över.
Man ska vara uppiffad till tänderna (tänk officersbal typ) och man ska ha med sig en väldigt dyr present eller ett väldigt tjockt kuvert med värdefulla papperslappar i...
Det intressanta med den här inbjudan är att det är svägerskans gudfars dotter som ska gifta sig. Peppe har inte har träffat sin systers gudfar sen han flyttade från Nicosia hit till Giardini vid ungefär 7 års ålder... Med andra ord mer än 30 år sedan... Om han överhuvudtaget har träffat den som ska gifta sig vet jag inte, men det är i så fall enbart vid något enstaka tillfälle.
Varför bjuder man in folk som man nästan aldrig har träffat? För att få fler presenter?

Tack och lov har Peppe ingen som helst lust (eller pliktkänsla) att gå på det här bröllopet!!
___

På tisdag ska jag på ett litet fotouppdrag. Det är en väninna till tvillingmamman som har bett mig fotografera när hennes son är med i skolpjäsen som dom har satt upp till avslutningen. Blir nog lite kul tror jag.
Vi var och träffade henne idag och pratade lite om det, men innan dess var vi en sväng på stranden. Jag var tvungen att låtsas att jag blev jättearg på den ena tvillingen, för hon har fått för sig att hon ska ta tag i kameran varje gång jag fotar henne... När jag säger till henne skrattar hon bara, så idag låtsades jag att jag blev arg. Till slut bad hon om ursäkt och sa att hon inte ska göra så igen. Vi får väl hoppas att hon kommer ihåg det nästa gång ;o)

5 kommentarer:

  1. Det där med presenter och pengar. Är det så i hela Italien eller speciellt på Sicilien?

    SvaraRadera
  2. Det är nog för presenterna tror jag. Eller visa upp att man har en stor släkt/umgänge

    SvaraRadera
  3. Tina: Jag tror att det är extremt här på Sicilien. I Norra Italien har man nog en något mer modern syn på saken...

    SvaraRadera
  4. Jag har alltid drömt om att ha en STOR släkt och tänk så roligt med släktträffar med en massa människor
    men då tycker jag att det viktigaste och värdefulla är ju att få vara tillsammans och det här med dyra presenter det har jag aldrig förstått mig på!

    vänligen/Sol

    SvaraRadera
  5. Man kan ju undra... Skönt att ni kan tacka nej utan att behöva ha skuldkänslor iaf.

    Men vem vet - så snart bröllopet är över kommer ni säkert börja stöta på paret i alla (o)möjliga situationer :)

    SvaraRadera