Hej. Tycker du har en underbar blogg med härliga bilder och tolkningar på din blogg. Tråkigt att din dotter inte mår så bra just nu, hoppas hon snart mår bättre.
Själv jobbar jag som personlig assistent till en flerfunktionshindrad ungdom som har ett syndrom som gör att h*n sitter i rullstol, inget tal och har grav epilepsi. Det är tufft att se när kramperna kommer men man blir van och handskas med det med lugn. Idag vet vi som känner personen väl, vilka miljöer och aktiviteter som kan framkalla kramperna och att till och med förändring i lufttrycket ute ofta kan orsaka det. Alltför stimmiga miljöer som ger för mycket intryck måste vi undvika. Hoppas det är tillfälligt eller att de hittar en medicinering som passar henne.
Tack för komplimangen! Clara har haft ett sånt anfall tidigare, men inte alls så kraftigt. Båda gångerna har varit efter en dag på sjukhuset i Messina med kontroller. Det du skriver om utlösande faktorer har jag funderat över. Jag tror att dessa dagar är ganska stressande för så små barn och har funderat över om det har samband med "kriserna".
Det är iallafall en bra kunskap att ha i bakhuvet. Om det är så, kan man ju hjälpa henne att kanske fixa det lite lugnare runt henne före och efter. Om det skulle visa sig att hon skulle ha EP så finns det bra mediciner, både i förebyggande syfte och vid långvarig kramp. De barn och ungdomar med EP jag har runt mig dagligen i mitt jobb lever ett minst lika bra liv som alla andra, om inte bättre.... man behöver ta lite mer hänsyn, man lär sig se när de blir "sprakiga" och får då dämpa leken eller byta rum en stund så bryts det oftast. Den jag jobbar med kan ibland få en tom blick innan det börjar, då sätter vi handen lite lätt framför ögonen och "bryter " signalerna, oftast hjälper det. Ibland blir blir kroppen "sprakig" , kroppen skakar liksom. Då tar vi i händerna och stryker över handledens ovansida en stund, för att bryta och kanske lugna. Ja, det var lite tips men naturligtvis är ju sånt individuellt och ni kommer att hitta sånt som passar henne. Lycka till
Hej.
SvaraRaderaTycker du har en underbar
blogg med härliga bilder
och tolkningar på din blogg.
Tråkigt att din dotter inte mår
så bra just nu, hoppas hon snart mår bättre.
Själv jobbar jag som personlig assistent
till en flerfunktionshindrad ungdom
som har ett syndrom som gör att h*n sitter
i rullstol, inget tal och har grav epilepsi.
Det är tufft att se när kramperna kommer
men man blir van och handskas med det med lugn.
Idag vet vi som känner personen väl, vilka miljöer och aktiviteter som kan framkalla kramperna och att till och med förändring i lufttrycket ute ofta kan orsaka det.
Alltför stimmiga miljöer som ger för mycket
intryck måste vi undvika.
Hoppas det är tillfälligt eller att de hittar
en medicinering som passar henne.
Tänker på er fast jag inte känner er.
Tack för komplimangen!
RaderaClara har haft ett sånt anfall tidigare, men inte alls så kraftigt. Båda gångerna har varit efter en dag på sjukhuset i Messina med kontroller. Det du skriver om utlösande faktorer har jag funderat över. Jag tror att dessa dagar är ganska stressande för så små barn och har funderat över om det har samband med "kriserna".
Det är iallafall en bra kunskap att ha i bakhuvet.
RaderaOm det är så, kan man ju hjälpa henne att kanske
fixa det lite lugnare runt henne före och efter.
Om det skulle visa sig att hon skulle ha EP så finns
det bra mediciner, både i förebyggande syfte och vid
långvarig kramp.
De barn och ungdomar med EP jag har runt mig dagligen
i mitt jobb lever ett minst lika bra liv som alla andra,
om inte bättre....
man behöver ta lite mer hänsyn, man lär sig se
när de blir "sprakiga" och får då dämpa leken
eller byta rum en stund så bryts det oftast.
Den jag jobbar med kan ibland få en tom blick
innan det börjar, då sätter vi handen lite lätt
framför ögonen och "bryter " signalerna,
oftast hjälper det. Ibland blir blir kroppen
"sprakig" , kroppen skakar liksom. Då tar vi i
händerna och stryker över handledens ovansida
en stund, för att bryta och kanske lugna.
Ja, det var lite tips men naturligtvis
är ju sånt individuellt och ni kommer att
hitta sånt som passar henne.
Lycka till