söndag 15 juli 2012

Vad jag älskade - Siri Hustvedt


Baksidestext:
"Konsthistorikern Leo Hertzberg upptäcker en fantastisk målning av en okänd konstnär på ett galleri i New York. Han köper tavlan och spårar upp dess skapare, Bill Wechsler. Detta blir inledningen till en livslång vänskap.
Leos berättelse, som spänner över tjugofem år, följer den växlande vänskapen mellan hans egen familj och Bills - från deras nästan jämngamla söners födelse, till de lyckliga åren då de bor i samma hus i Soho och gemensamt hyr ett hus i Vermont under ferierna.

Så drabbas de av en svår tragedi, och banden inom och mellan de båda familjerna spänns till det yttersta".

Med den här boken upplevde jag något ganska, för att inte säga mycket, ovanligt. Baksidestexten lockade mig inte särskilt. För att inte säga "inte alls", men nu befann jag mig på sjukhus och det var den boken som sambon tagit med ur högen med olästa böcker, så det var bara att börja läsa oavsett.
Och tur var väl det! Jag ÄLSKADE boken!

Det är en mycket välskriven historia om två mycket nära vänner, som är mycket olika varandra. Historien sträcker sig över 25 år av personernas liv och man får uppleva lycka, sorg, vardag och fest och vissa händelser drabbar läsaren som ett knytnävsslag i magen, andra är helt skruvade.

Visst låter det som en ganska banal berättelse, en av tusentals liknande? Jag vet inte hur jag ska förklara det, vad det är som gör det, men jag tyckte den var oerhört bra och inte alls likt något jag tidigare läst.




3 kommentarer:

  1. Det är svårt att hitta böcker som sticker ut ur mängden så jag tackar hjärtligt för tipset och skriver upp den på att köpa/låna-listan.

    SvaraRadera
  2. Jag tror, att du tyckte att boken var så bra,
    för att den är skriven av en stor författere.
    Det lär ha tagit henne sju år att skriva
    denna roman. Själv skall jag just läsa hennes
    senaste roman Sommaren utan män.

    SvaraRadera