Jag fick blommor av Peppe på påskafton. Troligen stulna i chefens trädgård, men ändå... ;o)Jag har varit lite orolig i några dagar. Allt det onda i magen hade gått över, men kom plötsligt tillbaka härom natten. Det började göra ont inuti, innanför snittet, men mest på höger sida, och det har blivit lite värre för var dag som gått. Igår ringde jag till vår gynekolog och fick komma dit på en kontroll idag. Jag var orolig att jag fått en infektion, möjligtvis i eller i närheten av äggstocken... Jag drog mig lite för att ringa, jag är alltid nojjig för att det bara ska vara jag som är känslig och gnällig, även om det oftast visar sig att det verkligen är nåt som inte är som det ska när jag väl går till läkaren, och trots att sköterskorna på sjukhuset flera gånger sa till mig att jag var stark och mycket smärttålig (till och med en manlig sjukskötare tyckte det...).
Först fick jag tid kl 18.00 men sen ringde han till Peppe och frågade om vi kunde komma kl 19.00 istället. Troligen för att vi då skulle vara de sista, och på så vis ha mera tid att ställa frågor och prata lite om vad som hänt och om framtiden... När vi skulle komma första gången fick vi också tid kl 19.00 eftersom han redan visste vad som hände för 3 år sedan och säkert ville kunna prata med oss i lugn och ro, utan att ha andra patienter väntandes i väntrummet.
Den här gången har jag dock varit orolig i onödan, det är "bara" livmodern som håller på att flytta tillbaka till sin vanliga plats och det kan göra ganska ont, och ta ganska lång tid. Upp till två veckor till kan jag ha ont till och från utan att det är något konstigt med det. Jag har en liten infektion i underlivet också som jag fick salva mot, vilket troligen inte är något att oroa sig över heller, men vi ska göra en ordentlig kontroll lite längre fram. Just nu är det ingen ide eftersom jag fortfarande har flytningar.
Förutom att jag har ont till och från så mår jag lite sådär rent allmänt, känner mig trött, blir lite yr i huvudet ibland och sover dåligt på nätterna. Dels för att det gör ont och dels för att jag vaknar av att jag är helt genomsvettig, slänger av mig täcket, somnar om, vaknar av att jag fryser, tar på mig täcket, vaknar för att jag är varm och så vidare och så vidare i oändlighet...
Jag börjar bli trött på att inte känna mig riktigt i form fysiskt, särskilt som det var nästan bra och nu har blivit sämre igen... Jag känner mig inte ledsen hela tiden längre och vill gärna komma igång och göra lite saker, fixa i trädgården, kanske komma iväg och köpa nåt i klädväg, umgås och allt det där, men jag orkar bara inte...
Vad bra du kom iväg och kollade dig. Och så skönt det inte var något farligt. Nu närmar sig den sköna årstiden, det mesta brukar kännas lite lättare.Jag tror inte de kalla stenhusen här på vintern, är bra för hällsan precis.Men nu när det blir varmt är de perfekta.Jag tog bort stygn på tre opererade ettåringar idag,då tänkte jag på ditt stygn.Det är olika hur tajt de syr ,hur lätt eller svårt det är att ta bort stygn.kram....
SvaraRaderaFörst, tack för att du tittar in till mig och skriver några rader då och då, det är uppskattat!!
SvaraRaderaVilken tur att du har en bra och förstående läkare som du har förtroende för. Att du inte känner dig riktigt i form ännu är väl inte så konstigt efter vad du gått igenom.
Du måste ge dig själv lite tid, så orkar du nog med både trädgård och mera till när krafterna återvänder.
Kram Ingrid
Skönt att du har en bra läkare som du känner förtroende för och att det var under kontroll! ta den tid det tar och tänk på dig själv. Tänker på dig! kram kram
SvaraRaderaHejsan!
SvaraRaderaSkönt att höra att det inte var något allvarligt. Det är aldrig bra att gå omkring och vara orolig... Hoppas att du känner dig lite lugnare och att du snart kan finna ro i trädgården, eller med kameran, eller bara det du vill göra!
Vilka fina blommor du fick, vad heter dom där (ja, hur ska jag nu förklara det?!) som ser lite konstiga ut?! Som inte ser ut riktigt som blommor :) Förstår du mitt svammel?! hihi!
Kram på dig och go natt!
Veronica: Du menar de oranga? De heter strelitzia men kallas också för papegojblommor ;o)
SvaraRaderaJust det, papegojblommor! Det ska jag komma ihåg :)
SvaraRaderaKram på dig igen!
Jag hoppas så att det fysiska rättar till sig. Varmaste tankar till dig. Det vet du. ;o)
SvaraRaderaVackra blommor! Glömde jag att säga. :o))
SvaraRaderaHej
SvaraRaderaJag önskar så att du snart får må riktigt bra igen och att ditt onda släpper. Skönt med en förstående läkare som låter er prata ut ordentligt.
Kram Wojtan
skönt att det inte var något allvarligt. det räcker nu tycker jag. synd att du mår lite sämre nu men hoppas att det går mot bättre tider igen.
SvaraRaderatänker på dej. och sorry att jag varit frånvarande ett tag.
Så skönt att krafterna börjar komma tillbaka!
SvaraRaderaMånga kramar!
papegojblommorna är så fina.De brukar stå sig länge. Första gången jag var till Madiera hadde jag sådana med mig hem. Det är länge sedan nu. Jag kan tala om att stoet mår också bra. Hon är lite halt just nu. Men det har ju inte med förlossningen att göra. Hon har ett våtvärmande bandage och blir nog bra på ett par dagar.
SvaraRaderaDet är väl bra att du kollar upp så att det inte är nånting och bättre en gång för mycket än för litet. Men jag vet hur det är, jag är likadan, man vill inte upplevas som gnällig eller hypokondriker. Oftast när man känner att det är nånting så är det ju också så.
SvaraRaderaHoppas du kommer igång snart och orkar ta itu med allt som du Vill göra.
Önskar dig en fin dag och du, vilken ljuvligt bukett du fick av Peppe i helgen. Underbar!
Usch för oro, vilken tur att det var helt naturlig smärta denna gång.
SvaraRaderaTake care,
Nina, Hjalmar och Selma
Hej !!!!
SvaraRaderaSkönt att höra , att det var okej.....
Jag tror du får ta en dag i sänder och lyssna på kroppen .......helt underbart att du kommit så långt, att du nu har projekt....det är jättebra........starkt gjort.....
Men nu kanske kroppen behöver vila lite........försök att genomföra ett litet projekt varannan dag........då har du lite att göra,något att tänka på.....men samtidigt får kroppen pusta ut litet.........
Så tar du de större projekten lite längre fram.......
Mina varmaste tankar till dig.....
Kram,
Monica
Vad skönt att det inte var något allvarligt. Du ska se att krafterna kommer tillbaka snart så du orkar göra roliga grejer. Det kan väl vara bra att få lite extra tid att hinna ikapp både fysiskt och psykiskt.
SvaraRaderaMassor av kramar.
Det där sammandragningarna kan göra ordentligt ont. Konstigt att de inte sagt något om det på sjukhuset, här har de som praxis att ge droppar så att det ska gå lite fortare. Jag hade själv kraftiga livmodersammandragningar i flera veckor, och dropparna gjorde det ju inte bättre, jag vek mig dubbel av smärta. Så jag kan tänka mig att det gör ont runt snittet när det drar ihop sig.
SvaraRaderaKram ♥
Vad bra med en sån läkare, skönt att du gick och kollade. Onödigt att gå och oroa sig när man inte behöver..
SvaraRaderaJag hoppas att tröttheten släpper och att du får ork att göra dom där sakerna. Jag är så glad för att du bloggar och kikar in titt som tätt.
Kram Ingela
Segsliten, jag fick såna droppar 3 gånger om dagen på sjukhuset.. den ena kl 12 på natten när man precis somnat, sen hann man precis somna om innan det började göra ont...
SvaraRaderaHej vännen!
SvaraRaderaVisst är det skillnad på läkare på Sicilien & Sverige...
De är mycket mer personliga och omtänksamma där nere...fast det är ju alla på sicilen. Det är därför jag älskar att vara hos min syster. Alla är så snälla & omtänksamma, inte alls som här i Sverige.
Jag tycker att det är så skönt att höra att du inte är ledsen hela tiden längre, jag hoppas verkligen att det onda går över snart så du kan komma igång med allt du vill göra.
Vilka underbara blommor! Det spelar ju ingen roll var de kommer ifrån det är ju tanken som räknas...
Kram
din okända vän ia
Tack för din kommentar hos mig! Ja, saker och ting kan verkligen förändras snabbt... Nu gick det ju bra för mig tillslut, speciellt om man har ditt öde i åtanke.
SvaraRaderaVad skönt att smärtan inte var något farligt - en sak mindre att fundera över. Jag känner så väl igen mig i det du skriver om att inte ha tålamod med den fysiska formen. För mig har det ju tagit mer än ett år nu och det som hållit mig uppe är tanken på att jag SKA bli frisk en dag. Något annat alternativ finns inte. Nattsvettningar hade jag också, grymt mycket, och det sa läkarna på avdelningen berodde på hormonomställningen. Förhoppningsvis slipper du det snart, när hormonerna återgår till normala nivåer.
Jag glömde skriva sist att det är fantastiska bilder du tar. En verklig talang!
Ta hand om dig
Smart man du har:-)
SvaraRaderaHoppas du känner dig bättre snart.. helst imorgon;-)
Förstår om du känner oro Pysen. Men bra att det inte verkar vara någon fara. Jag är i gång igen, men tyvärr verkar många foton vara väck, snyft. Kanske ska ta till mig ditt tips. Sköt om dig.
SvaraRaderaHittade hit via underytan och börjar med att säga hur ledsen jag är för er skull. Det är väl naturligt att känna som du gör nu, dvs trött och orkar inte så mycket. Du verkar vara en stark person och jag är övertygad om att din framtid kommer att bli ljusare. Ta hand om varandra.
SvaraRaderaEn styrkekram från mig i Connecticut, USA.
Det var bra att du tog dig till läkaren, för även om det inte var något allvarligt så hjälpte det ju att dämpa oron. Det tar helt enkelt ett tag att hämta sig fysiskt från vad du varit med om - vad du har ju fått utstå är ju betydligt värre än en vanlig förlossning. Kan förstå att det känns frustrerande ibland.
SvaraRaderaJust nu sitter jag och väntar på ett jobbsamtal - ska bli spännande att se om det leder någon vart. Annars hade jag legat i sängen för jag är inte ett dugg bättre från min förkylning så jag får se till och skaffa lite apelsiner under dagen idag :)
Hej !!!!
SvaraRaderaTack för dina gulliga ord.......det värmer....!!!!
Det gör du rätt i som ger dig ut lite......bra gjort !!!!!
Mina varmaste tankar till dig.....
Önskar dig en lugn , trevlig helg.....
Kram Monica